Sprintline Industriservice AB

De flesta av oss är noga med vad vi äter och dricker, men något vi ofta glömmer är luften vi andas. En vuxen människa andas ca 30 kg eller 25 000 liter luft varje dag. Vi som bor i Sverige tillbringar dessutom 90% av vår tid inomhus och hälften av den tiden är vi hemma. Luften vi andas tar vi som en självklarhet och förutsätter att den är bra.

Vi människor är också en del av problemet, vi förorenar luften med allt ifrån parfymer till matlagning som påverkar inneluftens kvalitet. Även byggmaterial avger ämnen som förorenar luften, samma gäller möbler, rengöringsmedel och kontorsmaskiner. Datorskärmar tillhör de värsta bovarna. Dessutom ger vi ifrån oss koldioxid som andra i vår omgivning tvingas andas in, för hög koldioxidhalt leder till huvudvärk, yrsel och illamående. Besvär som kunde ha undvikits med en bra ventilation som håller koldioxidhalten på en hälsosam nivå.

Varför ventilation?

Ett väl fungerande ventilationssystem tar in ren och frisk luft och transporterar bort gammal och dålig luft. Det krav man måste ställa på ventilationen är att den ska fungera väl, den ska ge oss frisk luft till rätt temperatur och utan drag eller störande ljud. Den ska heller inte använda mer energi än nödvändigt. Den ska istället hushålla med energi – och spara pengar.

Faktorer som påverkar:

Luftfuktighet

Under senare år har ”torr luft” blivit ett begrepp och många använder luftfuktare. Mycket ofta är diagnosen ”torr luft” fel, istället är det temperaturen som är för hög. En sänkning av temperaturen ger en högre luftfuktighet. Därför är det bästa man kan göra att sänka värmen om luften känns torr.

Idag alstrar vi mycket mer fukt i våra bostäder än tidigare. Många duschar varje dag, vi tvättar och torkar inomhus. Emissionerna ökar vid hög fukthalt och fukten i sig är den främsta anledningen till röta och mögel.

Luftförorentingar

Normalt tänker vi kanske på bilavgaser, pollen och olika typer av utsläpp när vi tänker på luftföroreningar. Dessa föroreningar finns alltid i utomhusluften och följer i olika utsträckning med in i våra bostäder. Luft som kommer in är alltså förorenad redan från början. I våra bostäder tillförs det dessutom en mängd andra föroreningar. De flesta material i en bostad som t.ex. mattor, färger, flytspackel, spånskivor etc. avger så kallade emissioner. Förutom att dessa ämnen avger dofter kan de också vara allergiframkallande och skadliga för hälsan. Andra föroreningskällor är möbler, hushållsmaskiner, djur och inte minst vi människor. Om inomhusluften innehåller föroreningar, andas vi in dem i våra kroppar och de kan påverka vår hälsa.

Studier runt om i världen visar en ökad risk för hjärt- och kärlproblem, inklusive dödsfall i stroke, i förhållande till kort- och långtidsexponering för halter av luftföroreningar, särskilt partiklar. Exempel är partiklar som genereras från utsläpp från fordon och däck fragmentisering, som kan ledas in inomhus genom mekaniska ventilationssystem, som deponeras i lungorna när de andas in i blodomloppet och flyttas till andra organ. Gas eller molekylära föroreningar kan också tränga bortom lungorna. Varje år dör 5 000 personer i Sverige i förtid på grund av luftföroreningar.

Dessa föroreningar i inandningsluften har också varit direkt kopplade till ökade andningsbesvär, medicinering, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Luften stannar dessutom kvar länge i de flesta bostäder idag eftersom dessa ofta är välisolerade och täta. Täta hus utan bra ventilation har ofta dålig luftkvalitet.

Lufthastigheter

Luften ska med hjälp av en bra ventilation röra sig i en lagom hastighet. Inomhusluften får inte vara stillastående om den ska hålla bra kvalitet, ventilationen ska ta bort den dåliga luften och ersätta den med ren luft. Att vi får frisk luft i bostaden på ett ekonomiskt sätt får därför inte innebära andra olägenheter. Det är viktigt att ventilationssystemet fungerar med låga ljudnivåer och att luften tillförs utan drag.

Temperatur

Fel temperatur sänker vår prestationsförmåga, undersökningar visar att det räcker med så lite som ett par grader för högt eller lågt. Lagom innetemperatur under vintern är 20-22°C, under sommaren 22-24°C.

Arbetseffektivitet

Varför är vi idag villiga att betala för luft? Jo, för att även vid små avvikelser från ett optimalt inomhusklimat sjunker vår prestationsförmåga. Ett bra inomhusklimat bidrar till effektivitet och produktivitet och kan därmed påverka lönsamheten mycket positivt. Idag vet man att om till exempel inomhustemperaturen avviker från den önskade med 5 grader, minskar arbetseffektiviteten med 30 % och dessutom ökar skaderisken med 10 %. Ren och rätt tempererad luft är väl värt sina pengar. Ett system som uppfyller kraven är redan från första dagen en lönsam investering. Resultatet blir ett energigivande inomhusklimat.

Bra ventilation har många fördelar och undersökningar visar att bra ventilation:

• Minskar risken att utveckla astma och allergier
• Sparar energi
• Ökar produktiviteten
• Bidrar till bättre hälsa och därmed lägre sjukfrånvaro
• Behövs i vårt kalla klimat eftersom vi måste bygga täta och välisolerade hus

Se våra länkar om ni önskar mera information här följer en sammanfattning,

Lagar & Regler

Det finns både lagar, föreskrifter och en hel del allmänna råd om hur ventilationen ska fungera, hur luftkvaliteten ska se ut och hur man ska kontrollera att allt är som det ska. Här följer ett sammandrag av hur det ser ut idag. Denna sammanställning är dock inte komplett utan tar bara upp det viktigaste.

• Mer info om arbetsmiljö på Arbetsmiljöverkets hemsida
• Temasida för ventilation på Arbetsmiljöverkets hemsida
• Läs Arbetsmiljöverkets föreskrifter för utformning av arbetsplats

Boverkets byggregler

Boverkets regler säger så här om ventilation:

”Byggnaders ventilationssystem skall utformas så att erforderlig mängd uteluft tillförs byggnaden och så att föroreningar från verksamheter liksom luftburna utsöndringsprodukter från personer och byggnadsmaterial samt fukt, elak lukt och hälsofarliga ämnen bortförs. Ventilationseffektiviteten skall vara god.”

Detta är huvudparagrafen om ventilation. Övriga viktiga regler för bostäder är:

• Luftväxlingen ska vara minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea när rummen används.
• Uteluft till bostäder ska i första hand tillföras i rum eller del av rum för daglig samvaro och för sömn och vila.
• Återluft i bostäder får endast förekomma om luften från en lägenhet återförs till samma lägenhet och luften renas innan den återförs. Det är inte tillåtet att återföra frånluft från kök, hygienrum eller andra utrymmen med lägre krav på luftkvalitet.
• Ventilationen ska inte orsaka besvärande drag. Lufthastigheten i lokaler där människor befinner sig (mer än tillfälligt) ska inte vara högre än 0,15 meter per sekund.

Socialstyrelsens allmänna råd:

Socialstyrelsen ger ut så kallade allmänna råd. När det gäller miljöbalkens ventilationsdel säger de allmänna råden följande (riktvärdena är vägledande):

• Luftomsättningen bör inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme
• Uteluftsflödet bör inte vara lägre än 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter, eller 4 liter per sekund per person.
• I bostäder bör inte skillnaden i absolut luftfuktighet inne och ute under vinterförhållanden regelmässigt överstiga 3gram per kvadratmeter.

Socialstyrelsen säger också att man ska se sådant som lukt från någon annan plats än den egna bostaden (exempelvis matos eller cigarettrök) eller att rum där man vistas stadigvarande är helt oventilerade som indikatorer på att luftkvaliteten kan vara bristfällig och att ventilationen inte fungerar som den ska.

Plan- och bygglagen

I plan- och bygglagen, PBL, står det att varje byggobjekt måste ha en så kallad kontrollplan. Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om vilka funktionskrav som ska uppfyllas och vilka kvalitetskrav beställaren har. Byggherren har också att utse en kvalitetsansvarig för bygget. I funktionskraven finns regler om fuktsäkerhet, ventilation och godtagbart inomhusklimat.

OVK – Obligatorisk Ventilationskontroll

1992 infördes OVK, alltså obligatorisk kontroll av ventilationssystemen. Kontrollen handlar inte om att ta reda på om systemen följer de regler som gäller i dag. Det som kontrolleras är om ventilationen i byggnaden uppfyller de krav som ställdes på systemet när det byggdes.

De vanligaste felen som upptäcks vid OVK är att luftflödena är mindre än de mål som sattes när huset byggdes det näst vanligaste felet är smuts i fläktar och kanaler.

Hur ofta kontrollerna ska göras varierar beroende på vilken typ av verksamhet byggnaden används till. Flerbostadshus med fläktstyrd från- och tilluft ska besiktigas vart tredje år. Flerbostadshus med enbart fläktstyrd frånluft ska besiktigas vart sjätte år.

Undantag från funktionskontroll är:

• En- och tvåbostadshus med självdragssystem
• En- och tvåbostadshus med enbart fläktstyrd frånluft
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförbar näring
• Industribyggnader, här råder arbetsmiljöverkets lagar och förordningar.
• Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

Läs mer om OVK på Boverkets hemsida

Ett ventilationssystem kan vara en stor energiförbrukare, men rätt utformad och underhållen anläggning kan ge betydande besparingar beroende på förutsättningar.

I äldre anläggningar måste man utreda från fall till fall vilka åtgärder som kan vara de mest gynnsamma utifrån perspektivet besparing, hälsa och hygien, detta gäller både bostäder, kontor samt industri och övriga lokaliteter.

Spara pengar och energi

En effektiv åtgärd är att anordna att systemet har någon form av värmeåtervinning, då det finns fortfarande många fastigheter som har ventilationssystem där den varma inomhusluften försvinner rakt ut i luften.

Andra åtgärder som kan vara lönsamma är att montera in nya fläktar med modern teknik, byta värmeåtervinningssystem, uppgradera eller byta styrsystem, en enkel åtgärd kan vara att se över systemets drifttider att det går när det verkligen behövs.

Anpassa ventilationen efter verksamheten som bedrivs i lokalerna. Det är också viktigt att utföra regelbundet underhåll på kanaler och filter, både med tanke på luftkvaliteten och på energianvändningen.

För att spara energi på sommaren kan det t.ex. i vissa fall vara idé att ha på ventilationen även på natten för att minska kylbehovet på dagen. Ventilationen kyler då husets stomme med nattluften inför kommande dag.

Kontakta Sprintline för förslag om lämplig åtgärd i just ert fall.

Renovering av ventilationssystem

Alternativ finns till att byta hela aggregat till utbyte av fläktar mm.

Vid renovering av ventilationssystem bör man börja med att undersöka ventilationens funktion idag. Kartlägga tilluftsdon, frånluftsdon, kanalsystem, fläktar, luftflöden, strömningsriktningar och spiskåpor och framförallt det aktuella behovet idag. Investeringskostnaden måste ställas i relation till driftskostnaderna över tid. En energieffektiv lösning kan kosta mer i inköp, där även den tekniska livslängden skall medräknas, men den blir mindre kostsam i drift och investeringen kan vara snabbt inbesparad.

Viktigt att även föra dialog med dem som dagligen vistas i fastigheten om eventuella problem med inomhusklimatet – både före och efter dina åtgärder!

Kontakta Sprintline för åtgärdsförslag och besparingskalkyl.

Läs mer på Energimyndighetens hemsida

Återkommande obligatorisk
ventilationskontroll (OVK)

Vi kan erbjuda Er att utföra OVKbesiktning i Er fastighet. Besiktningen kommer att utföras av kunnig personal från Sprintline AB.

Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK)

Syftet med OVK är att man skall få ett hälsosamt inomhusklimat. Det är fastighetsägaren som har ansvar för att OVK utförs med jämna mellanrum. Någon påminnelse skickas inte ut från kommunen när tidsintervallen är slut.

Vad innebär då detta för en fastighetsägare?

Att fastighetsägaren skall hålla kontroll på de intyg som resp. kommun utfärdat. På intygen står det när nästa ventilationskontroll skall vara genomförd. I god tid, innan sista datum skall fastighetsägaren kontakta någon som har behörighet att utföra ventilationskontrollen.

Vem måste göra OVK?

Byggnadsägaren skall tillse att en OVKbesiktning utförs innan fastigheten tas i bruk och vid återkommande tillfällen under brukstiden.

Undantagna från återkommande OVK är:

• En- och tvåbostadhus, sammanbyggda eller friliggande.

Utförs inte besiktningen i tid kan byggnadsnämnden i respektive kommun utfärda vite.

Vad får Ni ut av OVK?

Förutom att uppfylla myndigheternas krav är en godkänd OVK också ett kvitto på att byggnaden i huvudsak stämmer överens med de föreskrifter som gällde då systemet togs i bruk och att systemet i övrigt fungerar på det sätt som avsett.

Förekomsten av föroreningar samt instruktioner och skötselanvisningar kontrolleras på samma sätt som på nya ventilationssystem. I uppdraget ingår att dokumentera elförbrukningen samt att komma med förslag på energiförbättrande åtgärder.

Lägre drift- & underhållskostnader

Välskötta ventilationsanläggningar ger lägre drift- & underhållskostnader samt ett bättre innomhusklimat. I förlängningen innebär detta lägre energianvändning och nöjdare brukare.

Varför just oss?

Sprintline arbetar för att så kostnadseffektivt som möjligt utföra den lagstadgade besiktningen. Vid besiktningen undersöker våra välutbildade och erfarna besiktningsmän också på annat samtidigt som OVKbesiktningen utförs.

Vad ingår i OVK?

• Sammanställning av befintligt ritningsunderlag och driftsinstruktioner.
• Dokumentation av besiktning,luft flöden. förslag på energiförbättrande åtgärder.

Sedan den 1 maj 2009 råder nya intervall för återkommande OVK-besiktningar. Besiktningar ska numera utföras enligt följande:

Besiktningsintervall 3 år

Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande oavsett typ av ventilationssystem samt flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- och FTX-ventilation.

Besiktningsintervall 6 år

Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-, FX- och S-ventilation

De tidigare 2-års respektive 9-års intervallerna försvinner således. Detta är en fördel, främst i de fastigheter som tidigare kunde innehålla upp till fyra olika intervall att samordna och hålla reda på.

http://www.boverket.se/Lag-ratt/Boverkets-forfattningssamling/BFS-efter-forkortning/OVR/

Här finns äldre regler om OVK. OVK har fått en ny grundförfattning som finns under OVK.

BFS nummer: BFS 1991:36 – ÖVR 61
Rubrik: Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem
Beslutad: den 9 december 1991
Ändrad: t.o.m. BFS 2010:18 ÖVR 88

Idag ventileras och värms de flesta nybyggda villor med frånluftsvärmepump eller mekanisk frånluft och golvvärme. Vi har lång erfarenhet av hur både mekanisk frånluft och FTX-aggregat fungerar praktiskt.

Det som är problemet med mekanisk frånluft som saknar styrd tilluft, är att de skapar ett dåligt inomhusklimat och då främst i rum för sömn och samvaro, så som vardagsrum och sovrum. Boende klagar ofta på drag och dålig luft då framförallt i sovrummen.

Ett mekaniskt frånluftsystem bygger på att huset är satt under ett visst undertryck och att tilluften tillförs via uteluftsdon vid fönstren till vardagsrum och sovrum och att frånluft tas ut i våtutrymmena.

För att systemet skall säkerställa en god ventilationseffektivitet i alla rum krävs att:

• Alla uteluftsdon är öppna
• Alla fönster och ytterdörrar är stängda
• Rökkanaler får ej förekomma
• Förbränningsluftkanaler måste vara stängda
• Huset måste i övrigt vara tätt
• Backspjäll måste finnas i köksfläktens imkanal
• Vindförhållanden är svaga

Det krävs alltså att allt i listan uppfylls för att systemet ska fungera bra. Vår erfarenhet av mekaniskfrånluft är att alla dessa kriterier aldrig uppfylls samtidigt och att det räcker med att en enda länk i denna kedja brister för att hela systemet skall sättas ur spel.

I ett FTX-system har man ett aggregat med både till- och frånluftsfläktar och värmeåtervinningsmodul som kontinuerligt ventilerar och värmer uteluften till alla sovrum mm. och som har en mycket effektiv filtrering av uteluften. Detta system påverkas inte alls av de punkter som här ovan anges som problem i nybyggda hus.

Om man nu analyserar vad som händer i praktiken med ett mekaniskt frånluftsventilationssystem (F-system) kan vi här se vilka problem som kan uppstå.

Stängda uteluftsdon

Ventilationen uteblir vid stängt uteluftsdon om de boende stänger till dessa vintertid, luften som kommer in har samma temperatur som den har ute. Dragfritt går det inte att tillföra denna kalla luft, speciellt inte när husen har golvvärme.

Den kalla uteluften faller snabbt ner mot golvet och flyter sen utefter golvet. Med radiatorsystem fungerar inblandningen bättre då den betydligt varmare luften över radiatorn möter den kalla uteluften direkt innanför väggen.

Först isolerar och tätas husen på allra bästa sett och sedan sätter vi in uteluftsdon i ytterväggarna för att ta in ouppvärmd luft direkt utifrån? Detta sker i många nybyggda bostadshus här i Sverige idag, trots att vi är medvetna om vår miljö och energi.

Öppna fönster

Beträffande pkt 2, så innebär öppna fönster eller ytterdörrar att det punkterar hela systemet. All uteluft kommer in lättaste vägen (lägsta tryckfall) dvs. igenom fönster eller dörr.

Vi vet att många ofta sover med ett fönster lite på glänt i sitt sovrum, även vintertid. Detta gör att vissa andra sovrum inte får någon ventilation alls.

Det kan vara en risk för hälsan att bo ett nybyggt hus med sådan funktion. Fukt och kemiska ämnen som finns i högre halter i nybyggda hus första tiden måste effektivt ventileras ut i alla rum för att skapa en bra inomhusmiljö för de boende.

Rökkanaler

Rökkanaler ger samma problem för även om rökgasspjället är stängt så har det en stor fri öppning, vilket gör att den mesta av uteluften passerar in den vägen, då tryckfallet där är betydligt lägre än i uteluftsdonen.

Detsamma gäller om huset har någon annan otäthet som t.ex. avsaknad av backspjäll i im-kanal.

Vindpåverkan

Starka vindar gör att vindtrycket, i hus med F-system påverkar uteluftsdonen. Uteluftsdon placerade på läsidan fungerar då mycket dåligt och de på trycksidan får för högt tilluftsflöde, med ljudproblem som följd. Detta gör också att det blir en ojämn och dragig ventilation av huset. FTX-system är inte alls så känsliga för detta, då de har en tilluftsfläkt som tar in luft centralt på ett ställe och där fläkten påverkas mycket lite av vindtryck.

Byggbestämmelser

I Boverkets regelsamling BBR står det under 6:25 Ventilation: ” Ventilationssystem skall utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden. De skall också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggnadsmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden”.

Under 6:251 Ventilationsflöde står ” Ventilationssystem skall utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m² golvarea. Rum skall ha kontinuerlig luftväxling när de används”.

I kapitlet 6:2522 Luftföring i rum står: “Ventilationssystemet skall utformas så att hela vistelsezonen ventileras vid avsedda luftflöden”.

Inga av dessa krav anser vi att man uppfyller i praktiken med frånlufts/värmepumpssystem med tanke på hur dessa system fungerar.

Ett FTX-system med en effektiv värmeväxlare och som inte kräver/eller har ett energisnålt avfrostningssystem har sin bästa återvinningsgrad när det är som kallast ute.

Radon

Sen har vi en miljöfaktor till som man inte kan bortse ifrån och det är radonfaran. Ett frånluftsystem sätter huset under undertryck och ökar då risken för att markradongas sugs upp i huset. Ett balanserat FTX-system ger inga sådana problem. Och det är vanligt att man använder ett FTX-system för att sanera just hus med höga radonhalter. Det bör nämnas också att gränsvärdet för radonhalten i befintliga bostäder nu har halverats till 200 bequerel/m³ luft vilket tidigare bara gällt vid nybyggnation.

30 år efter sin tid

FTX-systemen som kom på 80-talet hade en del brister och framförallt de som var kopplade tillsammans med luftvärmesystem. Det var framförallt problem med filtrering och ljud. Men nu har aggregaten och system utvecklats en hel del och de ger en effektiv, energisnål, tyst och behaglig ventilation av hela huset. Men det förutsätter förstås att systemen projekteras och installeras på ett riktigt sätt samt att man servar anläggningen regelbundet.

FTX- system kräver service av filter men också rengöring av kanaler och frånluftsdon lika ofta som i de enklare F –system vilka också kräver filterbyten i uteluftsdonen i samma intervall som ett FTX-system. Tilluftskanalerna i dagens FTX-system blir inte smutsiga och kräver då inte heller någon rengöring eftersom filtren numera är så mycket effektivare.

Man kan också fundera över ventilationssystemet som betyder så mycket för inomhusmiljön när man bygger och investerar i ett nytt hus. Ett bra fungerande både värme- och ventilationssystem blir kanske dyrare, men ger en mycket bättre inomhusmiljö, högre energibesparing, minskar växthuseffekten och har högre driftsäkerhet.