De flesta av oss är noga med vad vi äter och dricker, men något vi ofta glömmer är luften vi andas. En vuxen människa andas ca 30 kg eller 25 000 liter luft varje dag. Vi som bor i Sverige tillbringar dessutom 90% av vår tid inomhus och hälften av den tiden är vi hemma. Luften vi andas tar vi som en självklarhet och förutsätter att den är bra.
Vi människor är också en del av problemet, vi förorenar luften med allt ifrån parfymer till matlagning som påverkar inneluftens kvalitet. Även byggmaterial avger ämnen som förorenar luften, samma gäller möbler, rengöringsmedel och kontorsmaskiner. Datorskärmar tillhör de värsta bovarna. Dessutom ger vi ifrån oss koldioxid som andra i vår omgivning tvingas andas in, för hög koldioxidhalt leder till huvudvärk, yrsel och illamående. Besvär som kunde ha undvikits med en bra ventilation som håller koldioxidhalten på en hälsosam nivå.
Varför ventilation?
Ett väl fungerande ventilationssystem tar in ren och frisk luft och transporterar bort gammal och dålig luft. Det krav man måste ställa på ventilationen är att den ska fungera väl, den ska ge oss frisk luft till rätt temperatur och utan drag eller störande ljud. Den ska heller inte använda mer energi än nödvändigt. Den ska istället hushålla med energi – och spara pengar.
Faktorer som påverkar:
Luftfuktighet
Under senare år har ”torr luft” blivit ett begrepp och många använder luftfuktare. Mycket ofta är diagnosen ”torr luft” fel, istället är det temperaturen som är för hög. En sänkning av temperaturen ger en högre luftfuktighet. Därför är det bästa man kan göra att sänka värmen om luften känns torr.
Idag alstrar vi mycket mer fukt i våra bostäder än tidigare. Många duschar varje dag, vi tvättar och torkar inomhus. Emissionerna ökar vid hög fukthalt och fukten i sig är den främsta anledningen till röta och mögel.
Luftförorentingar
Normalt tänker vi kanske på bilavgaser, pollen och olika typer av utsläpp när vi tänker på luftföroreningar. Dessa föroreningar finns alltid i utomhusluften och följer i olika utsträckning med in i våra bostäder. Luft som kommer in är alltså förorenad redan från början. I våra bostäder tillförs det dessutom en mängd andra föroreningar. De flesta material i en bostad som t.ex. mattor, färger, flytspackel, spånskivor etc. avger så kallade emissioner. Förutom att dessa ämnen avger dofter kan de också vara allergiframkallande och skadliga för hälsan. Andra föroreningskällor är möbler, hushållsmaskiner, djur och inte minst vi människor. Om inomhusluften innehåller föroreningar, andas vi in dem i våra kroppar och de kan påverka vår hälsa.
Studier runt om i världen visar en ökad risk för hjärt- och kärlproblem, inklusive dödsfall i stroke, i förhållande till kort- och långtidsexponering för halter av luftföroreningar, särskilt partiklar. Exempel är partiklar som genereras från utsläpp från fordon och däck fragmentisering, som kan ledas in inomhus genom mekaniska ventilationssystem, som deponeras i lungorna när de andas in i blodomloppet och flyttas till andra organ. Gas eller molekylära föroreningar kan också tränga bortom lungorna. Varje år dör 5 000 personer i Sverige i förtid på grund av luftföroreningar.
Dessa föroreningar i inandningsluften har också varit direkt kopplade till ökade andningsbesvär, medicinering, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom.
Luften stannar dessutom kvar länge i de flesta bostäder idag eftersom dessa ofta är välisolerade och täta. Täta hus utan bra ventilation har ofta dålig luftkvalitet.
Lufthastigheter
Luften ska med hjälp av en bra ventilation röra sig i en lagom hastighet. Inomhusluften får inte vara stillastående om den ska hålla bra kvalitet, ventilationen ska ta bort den dåliga luften och ersätta den med ren luft. Att vi får frisk luft i bostaden på ett ekonomiskt sätt får därför inte innebära andra olägenheter. Det är viktigt att ventilationssystemet fungerar med låga ljudnivåer och att luften tillförs utan drag.
Temperatur
Fel temperatur sänker vår prestationsförmåga, undersökningar visar att det räcker med så lite som ett par grader för högt eller lågt. Lagom innetemperatur under vintern är 20-22°C, under sommaren 22-24°C.
Arbetseffektivitet
Varför är vi idag villiga att betala för luft? Jo, för att även vid små avvikelser från ett optimalt inomhusklimat sjunker vår prestationsförmåga. Ett bra inomhusklimat bidrar till effektivitet och produktivitet och kan därmed påverka lönsamheten mycket positivt. Idag vet man att om till exempel inomhustemperaturen avviker från den önskade med 5 grader, minskar arbetseffektiviteten med 30 % och dessutom ökar skaderisken med 10 %. Ren och rätt tempererad luft är väl värt sina pengar. Ett system som uppfyller kraven är redan från första dagen en lönsam investering. Resultatet blir ett energigivande inomhusklimat.
Bra ventilation har många fördelar och undersökningar visar att bra ventilation:
- Minskar risken att utveckla astma och allergier
- Sparar energi
- Ökar produktiviteten
- Bidrar till bättre hälsa och därmed lägre sjukfrånvaro
- Behövs i vårt kalla klimat eftersom vi måste bygga täta och välisolerade hus
Se våra länkar om ni önskar mera information här följer en sammanfattning,
Lagar & Regler
Det finns både lagar, föreskrifter och en hel del allmänna råd om hur ventilationen ska fungera, hur luftkvaliteten ska se ut och hur man ska kontrollera att allt är som det ska. Här följer ett sammandrag av hur det ser ut idag. Denna sammanställning är dock inte komplett utan tar bara upp det viktigaste.
Boverkets byggregler
Boverkets regler säger så här om ventilation:
”Byggnaders ventilationssystem skall utformas så att erforderlig mängd uteluft tillförs byggnaden och så att föroreningar från verksamheter liksom luftburna utsöndringsprodukter från personer och byggnadsmaterial samt fukt, elak lukt och hälsofarliga ämnen bortförs. Ventilationseffektiviteten skall vara god.”
Detta är huvudparagrafen om ventilation. Övriga viktiga regler för bostäder är:
- Luftväxlingen ska vara minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea när rummen används.
- Uteluft till bostäder ska i första hand tillföras i rum eller del av rum för daglig samvaro och för sömn och vila.
- Återluft i bostäder får endast förekomma om luften från en lägenhet återförs till samma lägenhet och luften renas innan den återförs. Det är inte tillåtet att återföra frånluft från kök, hygienrum eller andra utrymmen med lägre krav på luftkvalitet.
- Ventilationen ska inte orsaka besvärande drag. Lufthastigheten i lokaler där människor befinner sig (mer än tillfälligt) ska inte vara högre än 0,15 meter per sekund.
Socialstyrelsens allmänna råd:
Socialstyrelsen ger ut så kallade allmänna råd. När det gäller miljöbalkens ventilationsdel säger de allmänna råden följande (riktvärdena är vägledande):
- Luftomsättningen bör inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme
- Uteluftsflödet bör inte vara lägre än 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter, eller 4 liter per sekund per person.
- I bostäder bör inte skillnaden i absolut luftfuktighet inne och ute under vinterförhållanden regelmässigt överstiga 3gram per kvadratmeter.
Socialstyrelsen säger också att man ska se sådant som lukt från någon annan plats än den egna bostaden (exempelvis matos eller cigarettrök) eller att rum där man vistas stadigvarande är helt oventilerade som indikatorer på att luftkvaliteten kan vara bristfällig och att ventilationen inte fungerar som den ska.
Plan- och bygglagen
I plan- och bygglagen, PBL, står det att varje byggobjekt måste ha en så kallad kontrollplan. Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om vilka funktionskrav som ska uppfyllas och vilka kvalitetskrav beställaren har. Byggherren har också att utse en kvalitetsansvarig för bygget. I funktionskraven finns regler om fuktsäkerhet, ventilation och godtagbart inomhusklimat.
OVK – Obligatorisk Ventilationskontroll
1992 infördes OVK, alltså obligatorisk kontroll av ventilationssystemen. Kontrollen handlar inte om att ta reda på om systemen följer de regler som gäller i dag. Det som kontrolleras är om ventilationen i byggnaden uppfyller de krav som ställdes på systemet när det byggdes.
De vanligaste felen som upptäcks vid OVK är att luftflödena är mindre än de mål som sattes när huset byggdes det näst vanligaste felet är smuts i fläktar och kanaler.
Hur ofta kontrollerna ska göras varierar beroende på vilken typ av verksamhet byggnaden används till. Flerbostadshus med fläktstyrd från- och tilluft ska besiktigas vart tredje år. Flerbostadshus med enbart fläktstyrd frånluft ska besiktigas vart sjätte år.
Undantag från funktionskontroll är:
- En- och tvåbostadshus med självdragssystem
- En- och tvåbostadshus med enbart fläktstyrd frånluft
- Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförbar näring
- Industribyggnader, här råder arbetsmiljöverkets lagar och förordningar.
- Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.
Läs mer om OVK på Boverkets hemsida